Linas planering inför långvandringen

Tillsammans med Henrik Lundbäck, ska Lina Hallebratt försöka att vandra Pacific Crest Trail (PCT). En vandringsled i västra USA, öster om Stillahavskusten. Från mexikanska gränsen i Kalifornien, genom Oregon och Washington, ända upp till Kanada. Leden bjuder på allt från öken, djupa skogar, höga berg och vulkaniska toppar.

FAKTARUTA PACIFIC CREST TRAIL

Startpunkt: Campo, en småstad i södra Kalifornien på gränsen till Mexiko.

Målpunkt: Manning Park, Kanada.

Längd: ca 4300 km.

Högsta punkt: Forrester Pass, 4009 möh.

Lägsta punkt: Cascade Locks, 43 möh.

Total stigning: ca 150000 meter.

Nationalparker som passeras: Sequoia National Park, Kings Canyon National Park, Yosemite National Park, Lassen Volcanic National Park, Crater Lake National Park, Mount Rainer National Park, och North Cascades National Park.

Lina startade sin vandring för några veckor sedan. Här är hennes ord om planeringen inför resan.

”Steg 1: Planera färdväg.

Innan vi satte oss och kollade in kartor i detalj så läste vi om leden på diverse hemsidor. På ledens officiella sida kan man hitta i stort sett all information som man kan tänkas behöva: http://www.pcta.org. 
Det finns väldigt mycket information på nätet. Kanske för mycket. Jag gillar inte att läsa på allt för mycket om en tur innan jag ger mig ut. Jag föredrar att upptäcka på plats, men för att undvika faror kan det vara bra att veta vissa saker så som mat­ och vattentillgång, terräng, klimat etc i förväg.

Kartor: Kartor för hela leden finns att ladda ner här: https://www.pctmap.net/maps/

Jag skrev ut dom på ”Never tear­papper” från Xerox. Vilket gör dom slit och vattentåliga. Jag har även karta över leden på en GPS som jag har med mig. Hela leden finns också som en app till mobilen. Appen heter Halfmile’s PCT och är gratis. Med den ser man inte bara vart man befinner sig på kartan utan också avstånd till ex närmsta vattenkälla eller tältplats.

Det finns väldigt många guideböcker av olika slag över denna led. Jag valde en som enbart har siffror. Med siffror menar jag avstånd mellan vatten och mat samt hur stigningen ser ut. 
Det vi främst kommer att använda oss när vi navigerar är kartorna som vi skrivit ut och kompass. Vi kommer även att ha med oss en GPS med karta över leden.

Ett annat steg som måste planeras är hur man ska ta sig till och från leden samt vilka tillstånd som krävs!

  1. Visum för att få vara i USA.
  2. Ett ”long­distance permit”. Alltså ett vandringstillsånd.
  3. California camp fire permit (för att få elda eller använda stormkök i Kalifornien)
  4. Tillstånd för att vandra över kanadensiska gränsen.

Steg 2: Kläder och utrustning.

Både terrängen och klimatet är varierande. Dagstemperaturerna kommer att ligga på allt från några minusgrader till uppemot 40 grader varmt. Man får räkna med gassande sol, kylande vind, snö och regn samt allt däremellan. Det gäller att kunna skydda sig mot alla vädertyper för att få en behaglig tur, samtidigt som man inte bör packa med för mycket så att ryggsäcken blir för tung. Vi kommer att använda oss av något som kallas för ”bounce box”, en låda, med extra kläder, prylar och dom kartor vi inte behöver för tillfället, som kommer att skickas mellan 5 olika ställen längs leden.

Den kompletta packlistan och mer ingående tankar kring den kommer i nästa inlägg.

Steg 3: Mat och vatten

Tillgången till vatten är bitvis väldigt begränsad, speciellt i dom södra delarna av leden som går genom öknen och ofta saknar naturliga vattenkällor. Här finns ibland vattenstationer. För att ta reda på statusen för dessa, alltså huruvuda dom är fyllda eller ej kan man kolla in denna sida: http://pctwater.com. 
Det gäller att veta hur mycket vatten man kommer att behöva. Vissa sträckor kan man få bära upp till 10 liter eller mer! I svenska fjällen är det aldrig några problem med vatten, rent friskt vatten finns att tillgå nästan överallt. Längs PCT måste allt vatten renas med antingen filter eller kemikalier och som sagt kan det vara väldigt långt mellan platserna vattnet finns på.

Jag tycker det är skönt att veta i förväg hur jag ska göra med maten. Det är ofta skönt att ha en plan när man kommer fram till ett ställe trött och hungrig. Att ta slut på mat mellan två proviantställen är helt klart inte bra, om det sker.
 Vi har delat upp hela sträckan i 23 etapper. Vid varje depåstopp kommer vi att fylla på med mat, ev. nya kläder, gas och andra förbrukningsvaror som batterier.

Antingen så kommer vi att handla mat i mataffärer som passeras, eller så hämtar vi ut lådor med proviant som vi postat till oss själva i förväg eller lådor med mat som vi beställt från nätet från ex http://www.sonorapassresupply.com.”

Kommentarer är avstängda.