Det närmar sig. Uppsnack Yak Attack 2014

(Ovan en Yak. Ofarlig och mjuk. Enligt min Crash Matrix jag tagit fram så är kollision OK om oundviklig.)

Med inte ens två månader kvar till nedsläpp i Kathmandu så är jag mitt upp i två viktiga faser.

Träning.  Nähä? Jo, det cyklas duktigt mycket nu. Snabbt, långt, hetsigt, uppför, nerför och jättefort. Vi kör fortfarande mycket uthållighetsträning och långa tröskelintervaller. Sedan två veckor tillbaka har vi även börjat skohorna in VO2 träning eller syreupptagsträning som man också kan kalla det. Dessa pass är kortare, oftast används ett beprövat tortyrredskap som heter 4×4. Detta påfund är likt vattentortyr och skenavrättning också förbjudna metoder enligt Genèvekonventionen men ses mellan fingrarna när det gäller på riktigt. 4 stycken fyraminuters intervaller närmare din maxpuls än din tröskelnivå skapar ett perfekt pass som stressar systemet lagom men inte för mycket. Du tränar din kropps förmåga att tillvarata syre på ett bättre sätt och omvandla det till energi i form av muskelkraft, eller watt. Ni lärda som hävdar att jag nu felsyftar likt en berusad och far med osanning och sakfel fler och grövre än återfunnet i boken om Guillou, kan ju utfylla inlägget i en kommentar.

Alla dagar i veckan körs träning och ovan fartpass tycker jag ger väldigt mycket efter en lång period av distansansträngning. Kroppen svarar bra på belastningen och återhämtningen är snabb.

Utrustning. Att cykla tävling i Nepal är inte som att cykla i Väsjöskogarna när det kommer till utrustning har det visat sig. Obligatorisk sådan kan tilläggas. Först får man en lista med saker man måste ha med sig och alla tillstånd och intyg som måste fram. För att inte tala om de vaccinationer som jag är mitt uppe i. Sedan får man information från organisationen om att sherpas kommer att transportera min utrustning från start till mål varje dag därför att ingen bil kan ta sig fram på sträckorna och därför är totalvikten på min utrustning satt till 20 kg. Allt annat utöver det får jag ta på ryggen. Att man startar i 30 gradig värme och fyra dagar senare pulsar i snö uppför en ravin i minus 25 grader konstant i 10 timmar i mörkret med cykeln på ryggen över 5 000 meters höjd, hjälper till att ställa logistiken på sin spets. Konsten ligger i att packa så lätt men så smart som möjligt!

Jag får fantastisk hjälp av mina partners Crescent, Outnorth, Craft, Suunto , Outside och Sportson i första hand när det gäller att ordna fram alla prylar! Tack!

För att slippa i första hand magåkommor kommer jag att äta antibiotika från stunden jag sätter mig på planet och höghöjdspiller är utskrivna. Egen mat i form av frystorkat kommer utgöra huvudenergiintaget då jag kommer att hålla till i Kathmandu ett par dagar innan start. Kokad pasta på hotellet blir den enda övriga föda jag kommer stoppa i mig. De allra flesta som bryter gör det av magsjuka!

Jag känner ett ganska skönt lugn i kroppen inför detta äventyr men är orolig för att bli sjuk eller skada mig nära avfärd. Med tre små barn ÄR det en faktor jag måste visa respekt för och en del i min satsning (alltså att bli sjuk…).

Mina största farhågor:

  • Bli sjuk nära avfärd! En viss tids sjuka är alltid inprogrammerat i träningsprogrammet och jag klarar det nu efter många månader med riktigt bra träning.
  • Bli magsjuk på plats eller under racet. -If you stay in Kathmandu more the 4 days your stomach will be upset,  sa dom till mig och tillade i  nästa mening  -But you need to be here at least 5 days to acclimatize… Ok…
  • Inte palla den höga höjden. Även kärnfrisk och med en tarmflora som en…Yak, så kommer höjden bli den absolut tuffaste utmaningen. Jag har varit hyfsat högt alpint men att tokcykla på en höjd som är 500 meter högre än Mont Blanc är ingen lek. Respekt säger jag. Klarar jag inte den höjden så gör jag det inte. Svårare är det inte.
  • Krascha. Ja, det vore ju dumt.
  • Materialknas. Allt kan hända.

Startfältet är ju sjukt tungt i år och den ena världsmästaren radas upp mot den andre Tour de France vinnaren. Nepaleserna verkar vara i galet bra form och väger enligt uppgift nu 54 kg. Tillsammans.

Oavsett allt ovan så är det ju en tävling och jag kommer att gå på mitt max i alla lägen och försöka köra smart. Att hålla ryggar och inte tappa grupper av starka cyklister tror jag är a och o de första dagarna men det är mig själv jag tävlar emot över den tuffaste sträckan, Thorong-passet. Kommer jag över där med kroppen i hyfsat skick vet jag att min stora styrka är nedförscykling. I övrigt är jag seg och kan hålla på i dagar så sprintkungarna kommer jag försöka nöta ner. Hur som helst – om du är yngre än 40, proffs och utan ungar SKA du inte bli omcyklad av mig. Jag har inget att förlora – dom allt, det är ett lååångt lopp.

Träningen igår var hård! 20 minuter uppvärm sedan ett block om 40 minuter bestående av konstant 5 minuter tröskel sedan 3 minuter supertröskel (zon 5) och tillbaka.

Avslutar med några visa ord.

चकलेट खाने त्यहाँ बस्न नगर्नुहोस्! तालिम दिनुहोस्!

Kommentarer är avstängda.