Dubbfritt, din vän i vått som torrt

Här på Outnorth händer det lite då och då att det finns tillfälle att prova de demoexemplar av produkter våra snälla leverantörer stolt visar upp. Denna gång har jag fått tillfälle att återstifta en gammal god bekantskap, eller i alla fall nästan så. Vi tar det från början.

Jag tycker egentligen det är roligare att cykla MTB eller att paddla än att springa. Nackdelen med de aktiviteterna är dock att de är lite mer tidskrävande än löpningen, så i praktiken blir det ändå löpstigarna hemmakring på Öland som är min primära motionskälla. Normalt springer jag 2-3 mil i veckan och jag håller mig i mesta möjliga mån på stigar (som det finns väldigt gott om där vi bor).

Någon gång runt 2007-2008 blev jag nyfiken på de då nya och heta Icebug, som med sina vassa ståldubbar var verkliga vänner på vintern och ute i blöt, hal terräng. Sprang lite i ett par olika modeller från Icebug och gillade dem, men inte tillräckligt mycket för att överge mitt förhållande med de Asics trailskor jag år från år bytte upp mig emellan. I början av maj dök dock vår leverantör av Icebug upp och berättade om den nya gummiblandningen RB9X, eller rubber 9 som den ofta kallas. Icebug är stolta över blandningens egenskaper och hur den kombinerar grepp och hållbarhet på en vettig nivå. Läge att testa med andra ord.

För min del blev det ett par giftigt grön-gula Certo som jag fått möjlighet att sätta på prov. Det kan vara värt att nämnas att Icebugs sortiment idag omfattar mer än bara de ståldubbade skorna, och att de Certo jag nu testat inte har några ståldubbar. Istället förlitar de sig på klibbigt gummi och effektivt mönster.

Första rundan med nya skor tycker jag alltid är extra spännande. Ska alla löften infrias, kommer jag att få skav, behöver jag springa på nåt annat sätt och en hel del annat är vad som snurrar i huvudet. Åtminstone är det vanligtvis så för min del. Nu blev det inte så, för efter några km kunde jag bara konstatera att Certo inte har så mycket drop (höjdskillnad mellan häl och framfot) som de skor jag närmast kommer ifrån och att fästet på blöta stigar är suveränt. Allt kändes bra, så jag tog och vek av ut på stigar som lutar en del och till viss del består av kalksten.

Kalksten finns i överflöd på Öland, och det finns bara en sak som är halare än kalksten. Det är våt kalksten. Skorna fixade dock detta underlag också, på ett mycket tryggt sätt. Allt som allt får min första runda med skorna sammanfattas med att de är lättare än de ser ut, har grymt fäste, rymlig/hög tåbox och att de är allmänt trevliga. Nu gällde det att hitta mer utmanande rundor…

En tuffare utmaning för skorna skulle lämpligtvis kunna bli att få följa med mig och familjen på vår årliga och högt uppskattade vecka som vakter i nationalparken Blå Jungfrun. I korthet går vårt uppdrag ut på att sköta om ön och se till så att turbåtar och besökare får ett intressant och säkert besök på ön. Utöver detta ser vi gärna till att för egen del njuta av ön och de spännande, roliga möjligheter den ger även oss.

Tycker man om att springa på tekniskt krävande och kuperade stigar är Blå Jungfrun nämligen en pärla. Runt öns västra kust och över toppen löper en 3 km lång stig, som på ett varv ger över 200 höjdmeter. Stigen går från klipphällar på skrå till blöta skogspartier, via stenpartier (stenkistor för dig som är bekant med begreppet) och branta med- och motlut. En underhållande och ganska tuff stig med andra ord, särskilt för dina skor.

Rent dramaturgiskt borde jag väl nu hålla på mitt omdöme om Icebug’s Certo till absolut sista meningen, men jag hoppar hellre över det dramatiska och meddelar att detta är den mest förtroendeingivande och bästa sko jag nånsin testat i förhållanden som dessa.

Varför då kanske du undrar? Jo, för att skorna ger mig en så bra markkontakt med sina låga sulor. När jag hoppar mellan stenar, rötter och hällar känner jag verkligen vad jag har under fötterna. Samtidigt är de riktigt klistriga, och då menar jag verkligen att de ger ett grepp som är så bra att det överraskar.

Brant1

Särskilt briljerar skorna när jag kommer från blött ut på branta hällar och stenar, där man vanligtvis inte förväntar sig fäste förrän sulorna fått några steg att torka på. Nu sitter de direkt! Jag kanske inte blir så mycket snabbare för detta, men i en miljö där man verkligen inte vill halka omkull gör det min löpning både roligare och tryggare.

Icebug skickar i skolådan med ett blad där de på alla språk berättar att sulorna är mjuka och att de kommer att gå åt fort om man springer på hårda underlag. RB9X är en gummiblandning gjord för maximalt fäste snarare än lång livslängd. Hur detta blir i det långa loppet vet jag i skrivande stund inte så mycket om, jag har bara hunnit lägga runt 10 mil i skorna ännu. Av dessa har dock 1 mil varit i tuffaste möjliga förhållanden, med branta skrovliga berghällar och löpning på skrå. Övrig löpning har uteslutande varit på stigar. Slitaget på sulorna är ännu inget att orda om, visst syns det att de är använda men inte mycket mer än så. Avviker livslängden mycket från andra skor jag haft så lovar jag att återkomma om detta, men spontant känns det som att de kommer att hålla minst lika bra som andra trailskor jag haft.

Betyget får helt enkelt bli fem tummar upp (av fem möjliga) som min 5-åring skulle säga. Förutsatt att du springer på stigar och i terräng är detta en sko du definitivt ska överväga, medan det finns andra intressanta alternativ om du håller dig mer på släta hårda underlag.

havsutsikt

Kommentarer är avstängda.