Första uppdateringen om livet på PCT

Vi lämnade Sierra Nevadas bergstoppar snett under oss. Snart skulle nedstigningen från 11000 meter, mot LAX, Los Angeles AirPort, påbörjas. PCT, Pacific Crest Trail, som slingrade sig fram genom landskapet över en mil under oss skulle om bara några dagar ligga framför oss under det kommande halvåret. Vi landade vid kl. 12.00 L.A. tid vilket motsvarar 20.00 svensk tid.

Efter två dagars slutförberedelser i form av mat- och gasinköp samt utskickande av depålådor till platser med postkontor vi beräknas nå om 1 resp. 2 veckor, satte vi oss på tåget mot San Diego, som ligger ca 70 km från PCT:s södra startpunkt vid Campo, precis vid mexikanska gränsen.

Trail Angels:  Bob, som möter upp på tågstationen i San Diego är en av många s.k. Trail Angels – vänliga och hjälpsamma människor som dedikerar en stor del av sina resurser till att hjälpa vandrare med allt de kan tänkas behöva, det kan vara mat, sovplats, skjuts, vatten etc. etc. Fantastiska frivilligarbetare som oftast ställer upp helt gratis.

Kvällen före vandringsstart åker vi tillsammans med andra vandrare till ”Scout” och ”Frodo”, deras sk Trail names, där det bjuds på fantastisk buffé med Hawaiitema.

Det är vanligt att folk som vandrar den hör leden får eller tar sig ett ”Trail name”. Mitt trail name har blivit ”Happy feet”, tack vare alla mina problem med fötterna.

Lina Hallebratt

Kl 05.00 den 1 maj rullar Bobs bil från hans hem i San Diegos utkant mot startpunkten för den 4300 km långa vandringsleden till Kanada. Vi hoppar vid startmonumentet precis vid den mexikanska gränsen.

Från startmonumentet till Tehachapi där vi befinner oss i skrivande stund:

Vi har nu gått ca 900 km på 35 dagar.

PCT

Naturen längs PCT i södra Kalifornien kännetecknas till stora delar av kargt, torrt och kuperat ökenlandskap med kaktusar och låg buskvegetation. I högre terräng tar tallskog över och flora och fauna ändras markant. Spår av stora bränder som härjat tidigare år syns över flera områden längs leden. Förkolnade trädstammar står här kvar som minne. Delar av leden är pga gamla bränder avstängda för att ge naturen en chans att återhämta sig. Många väljer att åka bil runt dessa avstängningar, vi har valt att följa alternativa leder/vägar som finns att tillgå.

PCT

I princip alla dagar har varit soliga och varma. Temperaturen har dock varierat mycket över dygnet och från dag till dag, mycket beroende på vilken höjd över havet vi befunnit oss på. Från -5 grader nattetid till över +40 grader dagtid. Altituden har varierat från ca 300 möh till över 3000 möh.

PCT

Till skillnad från vandring i svenska fjällen är vatten en bristvara, dessutom måste i stort sett allt vatten som man tar renas och ofta får man bära med sig vatten långa sträckor. Som mest har vi fått bära med oss 8 liter vatten var. Ibland är det så långt som 35 km mellan vattenkällorna. ”Var finns nästa säkra vattenkälla” är en fråga alla ställer sig dagligen och planerar sin vandring utifrån. Där det är långt mellan naturliga vattenkällor finns ibland sk Vattencacher, vilket är platser där vänliga människor har ställt ut vatten till vandrare.

Leden har så långt varit torr, sandig och dammig. Vilket har satt sina spår på alla vandrare… För att slippa få in sand i skorna bär de flesta vandrare tunna nylondamasker. Som skydd mot den starka solen går många också med silverfärgade paraplyer. Riktigt varma dagar väljer vi och många andra vandrare att vila i skugga under dagen för att sen gå nattetid.

Djurlivet har under den här sektionen varit rikt. Utöver alla ödlor och ormar, bla skallerorm, som vi ser dagligen, har vi haft turen att få se både ”Bobcat” (lodjur) och ”Coyote” (prärievarg) på nära håll. Flera gånger har vi hört prärievarg yla i skymningen. Fågellivet har varit varierande och vi har sett allt från små kolibris till stora gamar.

PCT

Det faktum att alla som är här har ett gemensamt mål och går samma väg bidrar till en speciell gemenskap som kännetecknas av en stor öppenhet och tilltro till varandra.

Nu ska vi snart lämna öknen för bergen i Sierra Nevada, där vi planerar att gå upp på Mount Whitney, 4421 möh, om vädret tillåter.

PCT Lina Hallebratt

PCT-parlör

Trail Angels: -Vänliga och hjälpsamma människor som dedikerar en stor del av sina resurser till att hjälpa vandrare med allt de kan tänkas behöva. -Mat, sovplats, skjuts, vatten etc. etc. Fantastiska frivilligarbetare som oftast ställer upp helt gratis.

Trail Names: Smeknamn som man tar sig eller ännu oftare blir tilldelad av andra vandrare under vandringens gång.

Trail Magic: Överraskningar, ofta i form av mat eller dryck, som blivit utställda längs leden i kylboxar till vandrare, eller delas ut direkt av Trail Angels.

Hiker Boxes: ”ta vad du behöver, lämna det du inte behöver”. Lådor med mat och utrustning.

Hiker Hunger: denna omättliga hungern som många vandrare drabbas av efter några veckors vandring.

Du hittar allt för vandringen här.

Kommentarer är avstängda.