Peak of Denmark, del 1

Friluftslivet är för alla, men alla har det inte lika enkelt att ta sig ut i naturen. Rullstolsbundna Anders Andrae, som ligger bakom den ideella föreningen Skogstur för funktionshindrade som vill komma ut i naturen, ser inga hinder. Anders blev Årets näräventyrare 2013 och är en av Urbergs ambassadörer.

Tidigare i somras bestämde sig Anders och hans kompis Thomas Traneving att genomföra ett projekt som döptes till ”Peak of Denmark”. Projektet innebar följande:

1. Besöka (bestiga) Danmarks olika regioners högsta toppar med rullstol (5 regioner, 5 toppar).
2. Besöka samtliga nationalparker i Danmark, 4+1 (4 befintliga och 1 kommande) i rullstol.
3. Vandra/rulla en sträcka på minst en huvudvandringsled i varje region i Danmark i rullstol.
4. Besöka Danmarks ytterpunkter i rullstol.
5. Placera en geocach på varje topp och i nationalparken – 10 stycken totalt.

Det här är Anders berättelse:
”Torsdagen den 28 juli åkte vi med bil från Stockholm ner till Ystad för att stanna till i två dygn. Varför vi skulle stanna i två dygn var att vi, andra dagen, skulle ta båten över till Bornholm för att bestiga högsta höjden, Rytterknægten, som är 162 meter högt. Det var oförskämt lätt att ta sig upp till toppen, asfalterad väg hela vägen upp, men vi skulle träffa på andra inte lika lätta toppar lite längre fram i vårt projekt, så det var skönt att börja lätt. När vi varit på Rytterknægten, besökte vi ett område som kallas för Ekkodalen – med branta klippor och djupa dalar och sprickor där de djupaste låg på ca 7o meter.

Efter besöket i dalen tog vi bussen tillbaka till öns största stad, Rönne, där vi gick omkring och tittade för att sedan ta båten tillbaka till Ystad och vår lägerplats. Lägerplatsen låg vid vattnet i närheten av naturreservatet Sandskogen, ett reservat som breder sig ca 4 km bort utmed vattnet på ena sidan och väg 9 på andra.

Tredje dagen av vår resa åkte vi upp till Helsingborg för att där ta färjan över till Helsingör. Där fortsatte vi ner till en kommande nationalpark, Kongernes Nordsjaelland som ligger i regionen Hovedstaden runt en sjö som heter Esrum sö. Vi gick utmed sjöns östra sida. Större delen av nationalparken ligger på den västra sidan, men vi kände att tiden inte riktigt räckte till mer, så vi fick nöja oss med den östra, men den var inte helt fel den heller och det var mycket vackert.

På tal om tiden så var det nu dags att åka söderut och börja leta campingplats. Vi hade bestämt innan resan att vi skulle bo på en campingplats varannan eller var tredje natt för att kunna tvätta oss ordentligt och för att ladda alla kameror, laptop och extraladdare som vi hade med oss. Efter några mil kom vi till Roskilde, här skulle det finnas en campingplats vid Roskildefjorden och som även låg vid nationalpark nummer två, Skjoldungernes land, men innan vi synade parken ordentligt bestämde vi oss för att dra oss tillbaka på campingen för att sova, det gick väl sådär kan jag avslöja. Ganska sent på kvällen, när solen hade gått ner fick jag för mig att vi skulle pröva att åka rullstol på en del av Sjallandsleden, den del som gick mellan campingen och Roskilde centrum. Sagt och gjort, vi tog på oss våra pannlampor och begav oss ut i natten. Det var skönt med en promenad, men man såg inte så mycket, man kunde lika gärna ha lagt sig för att sova, vilket vi gjorde efter en stund, Thomas i sin camper på bilen och jag i mitt Urbergstält.

Roskilde

Dagen efter skulle vi besöka en plats som innan kändes väldigt intressant – Danmarks lägsta naturliga plats. Den ligger vid Lamefjorden, nordväst om Holbaeck. Platsen var inte helt lätt att hitta, danskarna var inte så bra på att markera speciella platser märkte vi. Platsen låg i en skogsdunge eller som Thomas uttryckte sig – ”i ett dike”. Jag kunde omöjligt ta mig fram med rullstolen så jag fick sitta i bilen i stället, men enligt alla mätinstrument vi hade med oss var nivåskillnaden mellan mig och djupet bara några decimeter, så det var helt ok tyckte vi båda. Platsen låg sju meter under havsytan.

Lägsta punkt

Efter att ha besökt Danmarks lägsta plats var det dags att besöka den högsta, i alla fall den som ligger på Sjaelland, Gyldenløves Hø med en höjd på 125,5 meter över havet. Själva berget är ”bara” 121,3 meter, men i slutet av 1600-talet, en tid då man inte tänkte så mycket på människor som satt i rullstol, kom en man vid namn Ulrik Gyldenløve att man skulle höja berget ytterligare några meter, vilket han också gjorde med hjälp av ett antal trappsteg upp till toppen. Vägen upp till toppen var allt annat än bra, bred visserligen, men stigen var dålig med en hel del sten och rötter och efter en stund blev det riktigt brant också. Till slut kom vi upp till första toppen. Trodde vi, men jag såg ganska snart att det var ytterligare några trappsteg upp. Då Thomas hade hjälpt mig ända upp hit, så var det bara för mig att bita ihop och häva mig upp resten.

Gyldenlöves höj2

Förutom berget så besökte vi alltså Skjoldungernes lands nationalpark. Parken erbjuder ett varierat landskap, rikt på natur, kulturhistoria och upplevelser. Nationalparken kännetecknas av fjordlandskapet i och omkring Roskilde Fjord och Old Leire kulturhistoria.

Vi hade en uppgift kvar under dagen och det var att besöka ett annat intressant ställe som heter Gedser. Det är en liten ort på Falster som ligger vid kusten. Gedser Odde strax söder om hamnen är Danmarks och Nordens sydligaste punkt, en mycket vacker plats som jag varmt kan rekommendera. Man kan köra bil ända fram nästa, sista 300 metrarna får man dock klara av själv, men det är det värt, utsikten är fantastisk.

Inte så långt från Gedser låg en naturcamping där vi stannade till för natten. I Danmark är det inte tillåtet att tälta hur som helst, antingen får man campa vid de större campingplatserna, men de kostar ganska mycket, eller så finns det i stället områden där man får campa gratis, men under väldigt enkla förhållanden. Just på det här stället fanns det en grillplats och några vindskydd, men de var upptagna, så då fick det bli som vanligt, jag bodde i tält och Thomas i bilen. Det blev en riktigt trevlig kväll och vi träffade bland annat ett tyskt par och en dansk kille.

Vi vaknade morgonen efter av ett ordentligt regnoväder vilket gjorde att det var omöjligt att packa ihop tältet och all packning, så jag fick vackert vänta tills det slutade, men till slut kom vi iväg.

Vi tog bilen och åkte genom ön Lolland till en liten ort som hette Tårs. Där tog vi båten över till ön Langeland. Där väntade oss en vandringsled som vi skulle testa – Øhavsstien. Hela leden är på 22 mil, men vi skulle bara testa en liten del av den. Det var en riktigt trevlig led som till en början är lätt att ta sig fram med rullstol, pga asfalt, men några kilometer bort blev det stig med växlande underlag, lite kämpigare, men det gick. Ön bjöd på en fantastisk utsikt över stranden och havet på ena sidan vägen och stora fält på den andra, på ett ställe sålde de honung, något som vi köpte för att ha till morgonmackorna. Vädret verkar vara väldigt skiftande i de här områdena, ena stunden sken solen o andra stunden vräkte regnet ner. Vid ett ställe tog vi skydd under en bokskog med sina stora gröna blad, men det regnade så mycket så inte ens de stora bladen kunde stå emot regnet till slut, vilket resulterade i att vi blev ordentligt blöta, så då bet vi ihop och fortsatte vår tur i regnet. När vi kom tillbaka till bilen slutade det regna.

På Fyn började vi leta efter ett ställe att tälta över natten, strax norr om Faaborg hittade vi ett mycket enkelt ställe att stanna till på, tät skog, enda stället man kunde sätta upp tältet på var på de vägar som gick kors och tvärs över området. Det kändes sådär, men vi hade inget annat val.

Från ingenmansland fortsatte vi över till fastlandet och Syddanmark och den mest södra punkten i Danmark som ligger vid den tyska gränsen vid staden, Padborg. Att hitta den punkten var inte det lättaste, enligt vår gps och kompass skulle den vara i någons trädgård, lite pinsamt att dyka upp där, men ett av våra mål var att just besöka den södra punkten. Att jag skulle följa med vid de yttersta punkterna var inte lika viktigt som att besöka alla toppar, så den här uppgiften fick Thomas ta hand om, efter en hel del letande hittade han punkten, ett diskret bevis i form av ett kort, sedan snabbt iväg och till nästa uppgift, att handla på taxfree i Tyskland. Eftersom jag har en historia som hembryggare och varit ordförande i en ölförening är jag lite kräsen med vad jag köper och de här butikerna brukar inte innehålla så speciella märken, men jag hittade några i alla fall.

Nästa nationalpark som vi skulle besöka såg jag verkligen fram emot, av de bilder jag sett verkade området underbart vackert – parken heter Vaddehavet och ligger i sydvästra delen av Danmark.”

Vaddehavete10

Fortsättning följer.

Kommentarer är avstängda.