”Det gör ont när knoppar brister” är det någon som sjunger. Beskrivningen stämmer in på känslan vid första race för säsongen. Det gör ont när kroppen brister. Tävlingsdebuten är rolig, motiverande, nervös, smärtsam och ärlig, för du får ett resultat på vad grundträningen i vinter har gett.

Den 2a april startade Europaserien 2017 i Xterra – terrängtriathlon. Först ut var Xterra Malta. När vi landade in några dagar före start höll EU konferens i huvudstaden Valletta. På radion i taxin hörde vi tal om ”together, united, strong, freedom”. Berlusconi checkade ut och vi checkade in på Radisson Blue vid tävlingsplatsen.

Jag hade en sent lagd säsongsvila i vinter på grund av VM Adventure Racing och än sålänge bara befunnit mig i grundträningsperioden. Syftet med tävlingen var att väcka kroppen och få en boost framåt i träningen, inget krav på resultat utan mer på genomförande. Vi var ett kul gäng svenskar som åkte ner tillsammans:
Jag själv Cecilia – dam PRO
Johan – AG 30-35
David – AG 30-35
Daniel – support, maskot
Linda – support, grillmästare
Vi provcyklade, provsimmade och provsprang banan inför startdagen. Det visade sig vara tuff bana med mycket backar och tekniska partier. Det var även händelserikt – samtliga lyckades krascha på träningen, underlaget var minst sagt oberäkneligt.

Start 1500m simning
Det blev slagsmål mot både herrar och vågorna i starten. Jag funderade efter några meter på att bryta, starten blev helfel. Beslöt mig för att ”ta dig ut till första boj, vi tar resten därifrån!” Sedan kom jag in i simningen och det kändes bättre. Jag hade ingen koll på min placering upp ur vattnet.

Cykling 30km
Jag upplevde att jag cyklade bättre på tävlingen än vid träningen inför. Det berodde främst på mer offensiv körstil och tävlingshornen. Jag kom ikapp några damer och cyklade taktiskt förbi med gas för att undvika att de tog rygg.
Löpning 10km
Kliv, kliv, överlev. Jag hittade snabbt ett tempo och det var sådär halvbra, jag kände mig stark men inte särskilt snabb. Jag sprang om någon och jag blev även omsprungen av en tjej. Banan var kraftigt kuperad, ingen i herrfältet sprang under 40min, vilket är ovanligt.

I mål som 8a på tiden 2h50min. Slog min ranking som var nr 11. Det känns ok men inte så mycket mer. Motivationen är nu hög att möta dessa tuffa Xterradamer igen! Åker hem och tar träningen till nästa nivå.
– Mission accomplished –
Stort grattis Daniel Linhart som kom 3a i sin klass!
/Cecilia Jessen Outnorth Adventure Team