Hitta rätt tält

Ett tält är precis som en försäkring. Något du betalar för, men inte ser det fulla värdet av förrän det verkligen behövs. Det är när det regnar horisontellt och vinden piskar tältduken som försäkringen löser ut och du får vad du betalt för. Kommer du aldrig att campa i sådant väder behöver du heller inte lägga ner särskilt mycket pengar på ett tält.

Men ett tält har också andra viktiga egenskaper. I Sverige och i synnerhet Norrland är skyddet mot insekter minst lika viktigt. Dessutom ger ett eget portabelt krypin, till skillnad mot en övernattning under bar himmel, även ett visst skydd mot andra människor. Två frågor och detaljerna avgör ditt val.

Den första frågan du ska fundera över är om du vill ha ett tunnel- eller kupoltält?

Kupoltält

Kupoltältet har många uppenbara fördelar. Åtminstone i teorin är dessa tält mer eller mindre självstagande. Ofta behöver dock absiden stakas ut med ett par pinnar. Kupoltält är oslagbara i den svenska skärgården där de står bra på klipphällarna. Men de måste trots det alltid förankras. Några stormlinor i marken gör också att tältet fungerar bättre i regn. Generellt klarar kupoltält väder och vind bättre än tunneltält. De branta väggarna gör att vatten och snö lätt rinner av duken. Krysslagda bågar står emot vinden bra. Bågarna håller dessutom tältduken ordentligt spänd. Lösningen hindrar ett fuktigt innertält från att hänga slappt och blöta ner kroppar eller sovsäckar. Konstruktionen och det tajta innertältet ger gott om utrymme och bra sitthöjd. Goda ventilationsmöjligheter är också ett generellt plus med kupoltält, vilket också gör att kupoltält torkar fort efter regn. Tältet kan också enkelt flyttas för optimal placering och vid behov av städning lyftas och skakas ur.

Tre nackdelar:

1. Ofta är absiden liten, men inte alltid.

2. Vikten per person blir i regel något högre än för ett tunneltält.

3. Innertält och ytterduk slås upp separat, vilket kan vara ett problem när det regnar ordentligt.

Tunneltält

I Sverige gillar vi tunneltält. Det är vår egen tälttradition och det är så här vi gjort tält i många år. På senare år har segmentet utvecklats från robusta fyrsäsongslösningar till ett brett utbud av tunnlar för olika användningsområden. Från luftiga sommarlösningar till rena vintertält med stommattor och massor av fästen för stormlinor. Tunneltältet av i dag är lika mångsidigt som kupoltältet men med sina egna tydliga fördelar och även vissa nackdelar.

Det regnar i Sverige, inte minst i fjällen. Fördelarna med att slå upp inner- och yttertält samtidigt, som man i regel gör med ett tunneltält, är uppenbara. Innertältet blir aldrig blött och man behöver inte tänka sig för på samma sätt som man måste göra med ett löst yttertält. När det väl regnar har de flesta tunneltält minst en väl tilltagen absid som ger skydd för matlagning och utrustning och som samtidigt fungerar som en hall där man kan byta om och hänga av sig blöta kläder.

Tunneltält är exemplariskt enkla att slå upp. Grundkonstruktionen består av två bågar som träs i respektive bågkanal. Tältet placeras naturligt i vindriktningen och en låg profil gör dessa tält stormsäkra. Möjligen med reservation för om tältet öppnas mot vinden vilket kan leda till att tältet blåser upp som en ballong och spricker i sömmarna. Dessutom är tunneltält generellt lättare per ytenhet än andra tältmodeller.

Ur negativ aspekt finns lite att säga. Men sitthöjden är i allmänhet sämre än i kupoltält och ventilationsmöjligheterna blir lidande eftersom tältet på grund av sin form i regel har ventilationsytorna förvisade till de bägge kortsidorna. Det blir heller inte samma sträck på väven i ett tunneltält som i ett kupoltält. Tunneltält tillverkas av någon anledning traditionellt mest i grönt. För dig som önskar en ljusare interiör har det på senare år även dykt upp en hel del modeller i ljusare vävar. Att tunneltält inte är självstagande som kupoltält är en relativt ointressant aspekt eftersom alla tält oavsett modell bör förankras i underlaget för att undvika otrevliga överraskningar. Men i skärgården på kala hällar är det fortsatt kupoltältet som är den bästa lösningen.

Fråga nummer två, var och när?

Den viktigaste frågan man måste ställa sig som tältköpare är när och var tältet ska användas? Årstiderna kräver olika egenskaper av tältet. En skogsvandring i Östergötland ställer andra krav på tältet än en tur i Sarek.

Normaltältaren sover i tält under våren, sommaren och hösten och på en eller annan fjälltur. Då klarar man sig med ett sommartält eller ett tresäsongstält. Denna typ har gott om nätklädda ytor för god ventilation och sällan fler än tre bågar. Antalet bågar är ett enkelt mått på vindstabilitet, ju fler desto stabilare, men också tyngre. Golvväven går i dessa tält lågt på väggarna vilket gör de känsliga för kombinationen hård vind och nederbörd. Dessa tält klarar sommar i Lappland men bör under vår och höst på kalfjället användas med eftertanke. Du som söker ett tält för vinterbruk ska leta efter en stadig konstruktion med flera bågar, förslutbara nätpaneler och en uppdragen tältbotten.

Viktiga egenskaper för dig

Kombinationen stormsäkert, lätt och luftigt går inte att finna i ett och samma tält. Valet kommer alltid att vara en kompromiss. Några punkter är värda lite eftertanke.

Ventilation

God ventilation borgar för en torr sömn. Men tänk på att nätpaneler som når nära golvet också är en väg in för regn och kalldrag. Stängbara nätpaneler är bra. Dessa fungerar på samma sätt som fönsterluckor. Titta även efter ventilationsmöjligheter i yttertältet.

Material

Tältvävar är tillverkade i nylon eller polyester. Nylonet är elastiskt och rivstarkt men är benäget att i vått tillstånd töja sig och hänga slappt. Polyester klarar solens UV-strålar bättre än nylon. Golvet bör ha en beläggning av polyuretan, vilket förbättrar nötningståligheten. Färgen på duken har betydelse, en mörk väv ger sämre allmänljus i tältet. En ljus duk piggar upp.

Idag är tälten lättare, smidigare och starkare än någonsin. Framsteg med nya material gör bågar och vävar hållbarare samtidigt som de blir allt lättare. Tunna vävar resulterar i en mindre packvolym.

Bågar

Dimensionen och antalet avgör tältets styrka och indirekt också vikt. Koreatillverkade bågar av märket DAC tillhör de bästa. Även bågar av märket Yunan är från Korea. Kvaliteten syns bäst i skarvarna – jämför!

Storlek

Golvytan i ett kupoltält är ibland oregelbunden, sex- eller åttakantig. Överbliven yta utefter väggarna ersätter delvis en liten absid. Drygt en kvadratmeter golvyta per person är ett minimum. Tillverkarnas rekommendationer för två, tre eller fyra personer är mycket allmänna. Testligg därför tältet med utrustning, i synnerhet om du är storväxt. Något att tänka på är att det generellt krävs något större golvyta för vinter-, vår- och hösttältning. Orsaken är att utrustningen tar större plats och på grund av att längre tid spenderas i tältet än på sommaren.

Är du osäker i ditt val mellan till exempel ett tvåmanna eller ett tremanna från samma tillverkare så välj det större om du värderar komfort framför absolut lägsta vikt.

Detaljer

Ett välgjort tält har en god finish i alla detaljer. Sömmar är raka och snygga och bågarna glider lätt isär och har jämna skarvar. Om bågarna är olika långa ska bågkanalerna vara färgkodade. Fickor och öglor för förvaring och upphängning är ovärderliga där ute men kan tyckas sakna betydelse i butiken.

Så slår du upp tältet

Välj rätt plats: Sträva efter att placera tältet lite högre än omgivningen. Då undviker du kallsänkor och får samtidigt lite vind som hjälper till att ventilera tältet. Vindriktningen är avgörande, i synnerhet på fjället. Ett tunneltält placeras enkelt rätt med den samla änden mot vinden och öppningen i lä. Med kupoltält får man tänka till lite beroende på hur tältet är utformat. Öppningen i lä. Tänk på var solen går upp och sträva efter att placera tältet i skuggan, det ger ökad livslängd åt väven och ett behagligare klimat, i synnerhet sommartid.

Använd rätt tältpinnar: Runda tältspikar i aluminium är vanligast och fungerar utmärkt i hård jord. I mjukare mark krävs v-formade pinnar eller i snö, pinnar för vinterbruk.

Rätt från början: Sträck ut hörnen ordentligt när du slår upp tältet så att tältbotten blir slät.

Använd fantasin: Är underlaget för hårt för tältpinnar så använd det som finns tillgängligt. Gör en stor ögla på stormlinan och förankra i träd, stockar eller stenar. Ibland kan man kila fast pinnar mellan stenar. På vintern ger skidor bra förankring. Även snöfyllda nylonpåsar som grävs ner i snön fungerar utmärkt.

Eftersträck tältduken: Somliga material, i synnerhet nylon (polyamid), töjer sig när det blir blött, och då måste stormlinorna eftersträckas.

Undvik fukt: Stäng all ventilation på kvällen när daggen faller. Öppna ventilerna fullt under natten men undvik golvdrag.

Allemansrätten - var får du tälta?

Allemansrätten ger dig möjlighet att tälta var du vill under EN natt så länge du inte befinner dig på någons tomt och utom syn- och hörhåll. Allemansrätten är en frihet under ansvar, du får inte störa och inte förstöra. Dessa ord återkommer i allt som innefattar djurliv, växter, natur och människor. Extra varsam bör du vara med eldning. Var uppmärksam på regionala eldningsförbud. Det är inte tillåtet att bryta grenar, det finns fridlysta växter och elda inte på känslig mark. Dessa punkter faller under: att inte förstöra.

Plocka gärna svamp och bär. Naturreservat kan ha speciella regler som du är skyldig att känna till när du vistas där.

Du surfar just nu i privat läge och kan då inte spara dina personliga favoriter. För att kunna använda denna funktion, avsluta privat läge och besök vår sida på nytt.. Stäng!