Förstoring, Ljus och Linsöppning

En kikare benämns ofta med en sifferspecifikation, ”8x42”. Första siffran representerar hur stor förstorning kikaren har. I detta exempel är förstorningen 8 gånger, vilket enkelt kan förklaras att ett föremål upplevs vara 8 gånger närmare. Handkikare har oftast en förstorning mellan 4x till 12x. Vid en kikare med större förstorning än 12x är ett stativ ett måste, annars kan det bli för skakigt för att se detaljer tydligt.

Andra siffran representerar hur stor objektivdiametern är, alltså linsstorleken, i detta exempel är då glaslinsen 42mm. Storleken på glaslinsen påverkar hur mycket ljusinsläpp som blir, om kikaren har större objektivdiameter ger det en mer ljusstark och bättre bild. En kompaktkikare ligger generellt på en linsstorlek på 20-25mm medans en handkikare ligger på 40-42mm. Att ha i åtanke är att en kikare med större objektivdiameter resulterar också i en större och tyngre kikare. En annan viktigt sak som kan påverka ljusinsläppet är glaslinsens kvalitet och ytbehandling, detta kan avgöra skillnaden mellan en billig och dyr kikare.

Kikarekonstruktioner – Porroprismor eller Takkantsprismor

En kikares konstruktion kan enklast delas upp i två olika prismor - porroprisma och takkantsprisma. Med prismor menar man hur glaset är vinklade i kikaren. Vanligast förekommande och även äldsta konstruktionen är porroprisma. Porroprisma är billigare och enklare att tillverka men ändå med god funktion samt god optisk kvalité. Denna typ av kikare är bredare och tyngre jämfört med en kikare med takkantprisma, vilket gör den till ett bättre och billigare alternativ när storlek och vikt inte är avgörande.

Till skillnad från porroprisma har en kikare med takkantsprisma en strömlinjeformad konstruktion som gör kikaren mer kompakt och ger lättare vikt. Detta gör den mer attraktiv när storleken har avgörande betydelse, tex för fågelskådning. Den strömlinjeformade konstruktionen gör kikaren är mer tålig för stötar och dyrare modeller har oftast ett en skyddad uppbyggnad vilket gör kikaren mindre känslig för imma och fukt. Den slimmade designen hjälper också till genom att kikaren kan hållas så att armarna kommer närmare kroppen vilket gör att man får en stadigare bild.

En av nackdelarna med takkantsprisma är ljusstyrkan. Den har inte alls lika bra ljusstyrka som en kikare med porroprisma, därför är en kikare med takkantsprisma mer beroende av god kvalitet samt ytbehandlingar på glaslinsen– vilket också gör den dyrare.

BAK-4 eller BK-7

BaK-4 (bariumkron glas) och BK-7 (borosilikat glas) är två olika glasbetäckningar på prismor som bryter ljuset kikaren. Bak-4 är att föredra eftersom detta glas är en bättre glaskvalitet och har ett högre brytningsindex som resulterar i högre bildkvalitet, klarare bild och jämnare skärpa, än jämfört med en prismaenhet av samma typ med BK-7 glas. Ett BK-7 beskrivs ofta att dess utgångspupill inte är perfekt rund vilket orsakar att man kan uppleva klarhetsproblem på bildens kanter.

Vilken typ ska man välja?

Handkikare – Bra, stabil kikare för att ta med på tur i natur för att kika på fåglar, djur och natur. Dessa kikare är oftast väldigt ljusstarka och kommer med en förstoringsgrad mellan 7x-12x samt en linsdiameter på minst 40mm. Populära inom fågelskådning och de lämpar sig bra även i gryning och skymning.

Kompaktkikare/minikikare – Lättare vikt och mindre till storlek vilket gör den lättare att ha med sig. Dessa modeller har oftast något sämre ljuskänslighet och mindre synfält än handkikaren. Vanligast är en förstorning på 8x med linsdiameter på 30-32mm vilket gör att denna fyller sin funktion i de flesta väderförhållanden men bättre i ljusare väder.

Tubkikare – Förstorning och frontlins är betydligt större på dessa modeller och stativ är nödvändigt för att kunna fokusera samt ge mer detaljrikare bilder plus att motverka skakig bild. Med denna kikare är man oftast stationerad på samma plats.

ORDLISTA

Närgräns – Detta är en viktig detalj om användningsområdet för kikaren är att betrakta saker på nåra håll. Närgränsen anger det kortaste avstånd man kan betrakta ett föremål på men ändå kunna ha full fokus och kunna se föremålet skarpt.

Ögonavstånd – Förhållande från ögat till linsen, kan variera från modell till modell men i regel ligger avståndet mellan 10-20mm. Är man glasögonbärare rekommenderas ett avstånd på minst 14mm. På många modeller idag går detta att ställa in med hjälp av roterande ögonmusslor, alternativt ögonmusslor som kan vikas ned.

Utgångpupill – Avstånd som anges i mm anger hur mycket ljus som passerar igenom kikaren till ögat. Att rekommendera är ett värde på 5mm eller högre vid gryning eller skymning och ett värde på 2-3mm i dagsljus.

Synfält på 1000 m – Innebär vilken bredd du har på synfältet när du tittar på något genom kikaren. Generellt har en kikare med ökat förstorning minskat synfält. Detta mått kan också anges i grader.

Dioptrijustering – Man utjämnar ögonens olika synstyrka med hjälp av ett fokushjul, fokushjulet är oftast placerat under högra ögonmussla.

WP – Water Proof.

Gasfyllda Kikare – Kikare som är fyllda med någon typ av gas, kväv-gas alternativt argon-gas. Dessa tål också ett högt vattentryck. En kikare som är fylld med gas ger också fördel i att det inte bildas imma eller fukt på insidan av kikaren, plus att damm tar sig inte in lika enkelt.

Antireflexbehandling – Rätt slipning och behandling på linsen kan vara avgörande huruvida en kikare upplevs vid användning. En antireflexbehandling innebär att coatingen som används på linsglaset förhindrar att ljuset reflekteras bort, detta gör att kikaren får mycket bättre ljusinsläpp och bildkvalitén höjs. Viktigt att veta är att det finns en rad olika antireflexbehandlingar som kan göras, från bra till bättre.

Optisk Kvalité – Många kikare med längre linssystem, tex tubkikare, har en behandling mot kromatiskt avvikelse. Denna behandling hjälper till att korrigera färgfel som uppstår. Denna behandling kan gå under en rad olika namn (t ex HD, ED, APO, fluorit m.fl).

Skymningsfaktor – Värde på hur effektivt ljusgenomsläpp som finns kikaren vid användning vid sämre ljusförhållanden, tex gryning eller skymning. Ett högre värde ger klarare och mer kontrastrikare bild.

Viktig information

Använd inte kikaren för att observera solen direkt, detta kan orsaka allvarliga ögonskador, till och med blindhet.

Var försiktigt med stötskador och försök att undvika att tappa din kikare i marken. Det som händer när kikaren utsätts för något av detta är att en prisma i konstruktionen kan flyttas och det resulterar i att dubbelbild. Om kikaren råkar ut för detta går det att laga, men går inte på garantin. För att undvika stötar rekommenderas därför att använda väska/fodral vid förvaring och remmen runt nacken när du använder kikaren.

Var också noga med att använda de medföljande frontlins- och okularskydden. Förutom att de skyddar mot smuts och viss fukt kan de också ge extra skydd mot stötar.

Se till att din kikare inte utsätts för direkt solljus under en längre tid. Effekter av detta kan vara att gummimaterialet som finns på kikaren, bland annat ögonmusslor, kan torka och spricka. Solljuset kan också påverka funktionen på kikaren.

Låt bli att röra på linsen direkt med fingrarna för att undvika eventuella fettfläckar och fingeravtryck. Ha istället för vana att blåsa bort eventuell smuts från linsytan, antingen med egen kapacitet eller med hjälpmedel såsom tryckluft på burk. När du fått bort smutsen kan du försiktigt rengöra ytan med avsedd rengöringshandduk och om det behövs fettlösande rengöringsmedel. Det är viktigt att rengöra linsen kontinuerligt så det inte lagras smuts som påverkar kikaren prestanda. Ibland kan det vara så enkelt som en rejäl rengöring som gör att kikaren känns som ny igen!