Materialguide

Du vet med stor sannolikhet vad bomull, polyester och ull är – men det är alltid bra att veta mer om kläderna vi har på oss; deras egenskaper, miljöpåverkan och skötsel. De här materialguiden summerar information om de vanligaste materialen som förekommer i friluftstextilier så att du kan välja rätt kläder och ta hand om dem så att de håller längre. Bra för både dig och miljön!

Lär dig mer om olika material

Hur väljer man rätt kläder och vad är bra material på kläder? Självklart beror det på när du tänkt använda plagget och i vilket syfte. Olika textilier har olika egenskaper beroende på vad de är tillverkade av och hur de är tillverkade. I den här guiden har vi valt att dela in textiler beroende på vad de är tillverkade av: Naturfiber och Konstfiber. Inom naturfiber finns textiler av djurfiber och växtfiber – inom konstfiber finns i stället regenatfiber och syntetfiber. I slutet av guiden finns en sammanfattning med några råd om hur du sköter dina kläder på ett sätt som är mindre skadligt för miljön.

Naturfiber

Naturfiber är textilfibrer som producerats av växt- eller djurfibrer och är generellt mer miljövänliga än konstfiber – naturfibrer är till exempel biologiskt nedbrytbara. Djurfiber är textilfibrer från djur vilka består mestadels av proteinfiber och innefattar både hårfibrer från däggdjur och silkesfibrer från silkesmaskar. Växtfibrer är däremot fibrer uppbyggda av cellulosa och utvinns ur olika växters frö, frukt, stjälk och bast.

Djurfiber

Djurfiber har olika egenskaper och även fiber från samma djurart kan skilja sig åt. Här kikar vi närmre på några vanligt förekommande djurmaterial.

Ull

Ull är en textilfiber som framställs av pälsen från olika däggdjur och används för att göra textilen ylle. Beroende på vilket djur som ullen kommer från kallas den olika saker, några olika typer av ull är till exempel kashmir som är betraktad den finaste, merino som även den är tunnare än fårull och mohair från angorageten. Ull har antibakteriella egenskaper vilket gör att det inte behöver tvättas alltför ofta. Likt dun kan ull kapsla in luft vilket gör det värmereglerande, det betyder att ull både kommer hålla dig varm när det är kallt och sval när det är varmt. Dessutom har ull en förmåga att suga åt sig vatten utan att kännas blött eller försämra dess värmeförmåga. Därför är ull ett bra material att ha inpå huden, som underställ och underkläder till exempel.

Ull är en förnybar råvara eftersom fåren kan klippas många gånger om och inte skadas av det. På Outnorth har vi beslutat att inte sälja produkter med ull från djur som exponerats för mulesing. Mulesing innebär att man skalperar bakdelen av får för att förhindra insektsangrepp, men det skadar fåren vilket är anledningen till att vi inte vill att detta ska utföras på djur. Vi säljer heller inte produkter som innehåller angora ull.

Som sagt behöver man inte tvätta ull särskilt ofta, ett tips är att prova hänga ut dina ullplagg innan du tvättar dem – det är ofta tillräckligt för att fräscha upp dem. När du tvättar ullplagg är det viktigt att inte tvätta dem varmare än 30 °C, annars riskerar du att plaggen krymper. Det är även viktigt att använda ett milt tvättmedel som är anpassat för tvätt av ull. Tvättmedel med lanolin i kan dessutom förbättra ditt ylleplagg genom att stärka dess vattenresistens, värmereglerande och antibakteriella förmåga. Ull ska inte torktumlas utan torkar bäst på en platt yta, du kan försiktigt dra lite i plagget när det är blött för att det ska återfå sin form.

Dun

Dun är ett inre lager av finare fjädrar på fåglar som ofta används som värmeisolerade vaddering i friluftskläder som dunjackor och utrustning som sovsäckar. Det är tack vare dunets förmåga att kapsla in luft som det har god värmeförmåga men de flesta produkterna med dunfyllning innehåller även fjädrar. Därför anges ofta andelen dun och fjädrar i en produkt antingen i procent (till exempel 80% dun, 20% fjädrar) eller som två tal separerade med ett snedstreck (till exempel 80/20) där det första oftast representerar dunet. Dunprodukter har ofta ett värde som kallas Fill Power vilket mäts i cuin och anger fluffigheten av dunfyllningen. Fill Power-värdet berättar inte hur varm en produkt är utan snarare kvaliteten av dunet, Fill Power mäter hur många kubiktum fluff ett uns av dunfyllningen ger. Lite krångligt – vi vet, men man kan tänka att en högre Fill Power, som 900 cuin, är fördelaktigt om du vill ha en lätt och tunn dunjacka, medan om du inte bryr dig om vikt eller tjocklek så är en 500 cuin jacka lika bra. 500–650 cuin Fill Power är tillräckligt bra för de flesta väderförhållanden medan 700–900 cuin rekommenderas för lättast möjliga vikt eller väldigt kalla klimat.

På Outnorth arbetar vi med hållbarhet i alla delar av företaget och har beslutat att endast sälja dun från djur i livsmedelsindustrin. Detta är för att dunproduktion där hela djuret tas till vara på innebär en mer hållbar konsumtion av dunet. Därtill säljer vi heller inte dun från djur som plockats levande, detta för att minimera lidandet av djuren.

Det är viktigt att sköta om sina dunprodukter, skulle du till exempel behöva tvätta din dunjacka är det viktigt att först läsa på lappen i jackan och följa instruktionerna. Det lättaste är däremot att tvätta bort fläckar med en tvättsvamp eller trasa för att spara naturens resurser, din tid och förlänga livslängden på ditt plagg. Men om hela jackan verkligen behöver tvättas rekommenderas antingen handtvätt vilket går bra att göra i en hink, balja eller badkaret med ett milt tvättmedel. Eller kan du tvätta jackan i tvättmaskinen i max 40 °C med ett milt tvättmedel. Torkningsprocessen är viktig för att dunet ska behålla sin fluffighet. Att torka dunjackan i torktumlaren med några tennisbollar har länge rekommenderats, men vi på Outnorth vet att dun och fjädrar då kan brytas av vilket gör att det blir vasst och kan börja tränga sig genom foder och yttermaterial och sticka ut från jackan. Du kan slänga in dunjackan i torktumlaren, men torka den på låg temperatur i ca. 6 h och ta ut den varannan timme och massera dunet för att återfå fluffigheten. Ett alternativ för att få dunjackan fluffig och torr är att hänga den i ett varmt, torrt och välventilerat rum och låta jackan och dunet torka naturligt. Då krävs däremot att du går och skakar på jackan flera gånger (ca. 2 ggr/h) för att dunet ska fördelas jämnt och torka ordentligt.

Silke

Silke är kokongtrådar från olika larvers kokonger som kan spinnas till sidentyg. Siden är uppskattat för dess absorptionsförmåga vilket betyder att det är en passande textil för intensiva aktiviteter och varmt väder. I dina friluftskläder kan silke hittas i bland annat strumpor och i utrustning som sovsäckslakan. Silke är en mjuk textilfiber som ingår i flera olika textiler såsom siden och chiffong vilka har en glatt yta och lätt känsla mot huden.

För att framställa silkestråd läggs kokongerna i varmt vatten så att den kan lindas upp, pupporna dör i den här processen. Däremot kan vildsike vara ett vänligare alternativ då det ibland tillverkas av kokonger som larverna lämnat.

För att tvätta textilier med silke i är det viktigt att kika på tvättråden i produkten. Generellt tvättas silke i max 30 °C, antigen för hand eller i ett skonsamt program i tvättmaskinen. Efter tvätt ska silke dropptorka, silke torkar snabbt så slitage i torktumlaren är onödigt.

Läder

Läder är ett slitstarkt och mångsidigt material gjort av djurskinn som behandlats för att bevaras väl. Tack vare dess formbarhet är läder ett mycket användbart material som används flitigt inom friluftsutrustning och kläder. Läder är vindtätt vilket gör det till ett utmärkt material till skor, vantar och väskor till exempel. Det blir dessutom vattentåligt om du rengör, smörjer och – framför allt – vaxar lädret.

Läder har en lång livslängd om det sköts på rätt sätt vilket gör att du kan använda dina läderprodukter länge. Däremot producerar framställningen av läder en del miljöutsläpp. De största utsläppsorsakerna i läderframställning är boskapsuppfödning vilket släpper ut en hel del koldioxid, samt användningen av kemikalier i garvningsprocessen. På Outnorth har vi beslutat att inte sälja läder från exotiska djur som krokodiler, ormar och hajar, eller domesticerade djur som katt och hund. Därtill säljer vi bara skinn från djur i livsmedelsindustrin.

Det är viktigt att rengöra och smörja in sina läderprodukter för att förlänga livslängden på dem. Läder rengörs med en liten mängd vatten och lädertvål på en trasa, gnid lädret och torka av med en torr trasa. Därefter måste lädret smörjas in med läderfett av något slag, du kan även göra din egen med bivax och rapsolja som du smälter tillsammans. Det är viktigt att lädret inte blir för blött, då kommer det torka ut. Att smörja in för mycket fett kommer å andra sidan öppna porerna för mycket vilket kan skada sömmarna. Allt med måtta alltså, och det är en god idé att även använda lädervax efter fettet för att skydda lädret mot vatten och smuts.

Växtfiber

Även växtfiber har olika egenskaper beroende på vilken växt de kommer från. Till skillnad från regenatfiber kan växtfiber ofta skördas flera gånger om året därför är växtfiber ibland mer hållbara och billigare.

Bomull

Bomull är den mest förekommande fibern i textiler på grund av dess låga pris och goda egenskaper. Bomull är starkt och värmeledande vilket betyder att den leder bort värme från kroppen vilket lämpar sig bra till träningskläder och vardagskläder.

Då bomull är en naturprodukt, är den miljövänlig i sig. Däremot krävs mycket vatten under odling och bekämpningsmedel mot insekter vilket bidrar till miljöförstörelse.

Tvätta dina bomullsplagg i 30–60 °C, och tänk på att tvätta i lägre temperaturer om plaggen inte är hårt smutsade. Då sparar du energi, pengar och dina kläder!

Hampa

Hampfibrer kommer från cannabisväxten och har en lång historia av användningsområden inom frilufts- och sportutrustning. Canvas eller segelduk var från början tillverkad av hampfibrer till exempel. Idag är hampa påväg tillbaka in på marknaden tack vare dess hållbarhet. Hampatextiler liknar linnetextiler då den har en lite grövre textur och är därmed starkare än bomull. Likt ull är hampa antibakteriellt och motverkar dålig lukt, dessutom torkar hampa snabbt.

Hampfibrer är helt biologiskt nedbrytbara vilket gör dem hållbara. Hampa behöver inget bekämpningsmedel eller konstgödsel samt ger en stor skörd per hektar vilket gör det till ett mer miljövänligt alternativ än till exempel bomull. Växtens rötter binder dessutom jorden och förhindrar jorderosion. Ur ett miljöperspektiv är hampa därför ett väldigt bra val, med goda egenskaper för slitstarka kläder.

Hampa riskerar inte förstöras av tvätt utan blir mjukare efter varje tvätt. Det rekommenderas att tvätta hampa i 30 °C fördelaktigt i tvättpåse, gärna med mild centrifugering för att undvika skrynklor. Tvättmedel med optiskt blekmedel rekommenderas inte. Du kan dra plagget i form efter tvätt och sedan hänga eller lägga det platt för torkning. Samma gäller här som med ull dock, prova vädra plagget innan du tvättar det för att spara naturens resurser då hampa naturligt är antibakteriellt.

Linne

Linnetextil tillverkas av växtfibrer från lin. Linne är en textil som mest förekommer i hemtextiler men kan även finnas i friluftstextiler. Egenskapsmässigt är linne ett starkt och långlivat material tack vare de långa textilfibrerna. Linne absorberar vatten väl och torkar snabbt vilket gör det ett skönt tyg att ha på sig i varma klimat.

Tillverkningsprocessen för linne är lång men det krävs inte så mycket bekämpningsmedel då den ofta växer i kallare klimat. Linne är därför ett mer hållbart alternativ än bomull och syntetmaterial. Däremot vattenrötas linet vilket gör att syreförbrukande ämnen läcker ut i vattnet. Dessutom används ogräsmedel i de flesta odlingarna.

Linne kan tvättas i upp till 60 °C men ofta räcker det med en kallare temperatur såsom 30–40 °C. Men även linne kan vädras för att fräschas upp och fläckar kan tas bort med en tvättsvamp och vatten. För att torka linne rekommenderas torktumling på en lägre temperatur eller att låta plagget torka hängandes.

Konstfiber

Konstfiber är fiber som tillverkas artificiellt. Regenatfiber framställs av naturprodukter där molekylerna omvandlas till en lösning som sedan återbildas (regenereras) till en textilform. Syntetfiber tillverkas i stället av syntetiska organiska polymerer.

Regenatfiber

De regenatfibrer som tas upp här tillhör alla gruppen cellulosa, men det finns även cellulosaacetatfiber som är mindre vanliga. Regenatfiber har olika egenskaper beroende på naturprodukten som använts samt tillverkningsprocessen.

Lyocell

Lyocell, eller Tencel som är ett populärt handelsnamn, framställs av gran eller andra träd. Lyocell är likt många andra vanliga textiler såsom bomull och linne men är mer absorberande än bomull. Dessutom har lyocell goda fukttransporterande egenskaper vilket gör att textilen upplevs mjuk och luftig. Lyocell är bra för vardagskläder och träningskläder tack vare dess egenskaper.

Kemikalierna som används i framställningen av lyocell används i ett slutet system vilket gör tillverkningsprocessen mer miljövänlig än andra konstfibrer som släpper ut en del miljöfarliga ämnen. Dessutom är lösningsmedlet som använd till lyocell skonsamt mot miljön. Ibland används även bambu som råvara vilket är fördelaktigt ur ett hållbarhetsperspektiv då bambu växer snabbt, behöver mindre vatten och inga bekämpningsmedel.

Lyocell är tvättåligt och kan tvättas i 30–40 °C och hängs därefter för att torka. Du kan även ta bort fläckar med en tvättsvamp och vädra plagget i stället för att tvätta det.

Modal

Modal är en mjuk och elastisk textil som ofta används i underkläder, träningskläder, sängkläder och handdukar. Modal tillverkas av bokträd som inte kräver särskilt mycket vatten för att växa, därför är modal ett hållbart alternativ till bomull. Något som särskiljer modal från till exempel viskos, är att det är starkt även när det är blött och att textilen inte tappar sin form.

Modal är en biologiskt nedbrytbar textil och anses vara mer miljövänlig än bomull eftersom framställningsprocessen av modal använder 10–20 gånger mindre vatten än bomull. Textilen görs av regenererad cellulosa från bokträd men processen kan däremot orsaka miljöpåverkande utsläpp.

Modal tål att tvättas i alla temperaturer men en kallare temperatur som 30 °C rekommenderas. Torka sedan hängandes eller i lägre temperatur i torktumlaren. Ta gärna ut och häng upp plagget när det fortfarande är fuktigt för att undvika skrynklor.

Viskos

Viskos är en lätt och andningsbar textil som gärna används i träningskläder och t-shirt. Dessutom är viskos absorberande och mjukt, det ser ut som silke men känns som bomull.

Viskos är gjort av cellulosa från olika träd och kemikalierna som används under tillverkningsprocessen orsakar naturpåverkan om de släpps ut. Mycket vatten kan gå åt till odlingen av träd i viskosproduktion, därför är bambu ett alternativ som idag används. Bambu växer snabbt, behöver mindre vatten och inga bekämpningsmedel – däremot används ofta stora mängder kemikalier som har negativ inverkan på djur, natur och människor.

När du ska tvätta dina viskoskläder är det viktigt att tänka på att viskos kan tappa sin form eller krympa. Därför rekommenderar vi att tvätta viskos för hand eller i tvättprogram med kortare centrifugering i max 30 °C. Likt ull är det sedan bra att varsamt lägga plagget plant i ett välventilerat rum för torkning. Detta för att viskos förlorar sin styrka när det är blött och kraftig centrifugering, ovarsam hantering såsom att vrida ur plagget eller att tvätta det för varmt kan förstöra ditt plagg.

Syntetfiber

Syntetfiber påminner om plaster då de tillverkas av syntetiska organiska polymerer, ofta petroleum. Då syntetfiber är starka och elastiska lämpar de sig väl till användning i träningskläder till exempel. Däremot har syntetfiber sämre uppsugningsförmåga vilket innebär att de lätt bildar statisk elektricitet.

Akryl

Akrylfiber är tåliga fiber som framställs ur polyakrylnitril eller polyakryl. Tack vare dess lätta vikt, värmande och mjuka egenskaper används akryl i till exempel strumpor, mössor, vantar och mellanlager. Akryl kan även efterlikna andra material beroende på användningen av fibrerna – det kan efterlikna bomull och görs även till imitations-päls.

Under framställningen av akryl krävs däremot lösningsmedel och kemikalier som har en stor miljöpåverkan om de släpps ut. Dessutom kan akryl släppa ut mikroplaster vilka kan läcka ut i naturen när materialet tvättas och orsakar då miljöförstörelse.

Då akryl är formstabilt kan akrylplagg tvättas i tvättmaskinen i 40 °C. Torktumling rekommenderas inte därför att det kan resultera i att plagget tappar elasticiteten och sin form. Tvätta plagget i en tvättpåse som filtrerar bort de mesta mikroplasterna och tänk på att tvätta akrylplagg sällan för att skona miljön.

Elastan

Elastanfiber är en polyuretan-fiber som kännetecknas genom att vara mycket elastisk. Ofta används elastan bara i en mindre andel i plagg gjorda av andra fiber såsom bomull eller polyester. Tack vare sina snabbtorkande och elastiska egenskaper används elastan ofta i träningskläder, badkläder, underkläder och strumpor. Känslan av elastan mot huden är mjuk och tillåter dig att röra dig utan begränsning.

Precis som akrylfiber kräver även framställningsprocessen av elastan lösningsmedel och kemikalier som kan ha en negativ miljöpåverkan. Dessutom kan elastan när det tvättas släppa ut mikroplaster i vattnet som negativt påverkar vattenlevande organismer.

När du tvättar plagg med elastan är det klokt att konsultera tvättråden på lappen i plagget eftersom elastan ofta blandas med andra textilfiber som kan behöva tvättas på ett visst sätt. Generellt kan elastan däremot tvättas i kallt vatten, 30 °C rekommenderas för att inte förstöra elasticiteten i materialet – även sköljmedel bör undvikas av samma anledning. Att hängtorka elastanplagg är också fördelaktigt då elastan är värmekänsligt.

Polyamid

Polyamid, eller nylon som det även är känt som, är en grupp syntetfiber som är likt siden i utseende och känsla. Polyamid karakteriseras av sin elasticitet och slitstyrka; dessutom skrynklas polyamid sällan. Polyamid har många användningsområden och hittas i allt från fallskärmar och rep till fiskenät och kläder. I friluftstextiler finns polyamid i allt från underkläder och underställ till dina allra yttersta lager.

Polyamid är som alla syntetfibrer plastliknande, och vid framställningen av fiberna krävs kemikalier som kan skada både djur och natur. Dessutom kan polyamid ge ifrån sig små plastpartiklar som även dem kan skada vattenlevande organismer, detta kan däremot motverkas genom att använda en specialanpassad tvättpåse som filtrerar ut en del av mikroplasterna.

Polyamid blandas ofta med andra textiler och därför kan det vara klokt att läsa tvättråden på lappen i plagget. Generellt tål polyamid upp till 40 °C och håller sin form väl utan att krympa. Eftersom polyamid torkar snabbt rekommenderas det att inte torktumla det för att undvika onödigt slitage.

Polyester

Polyester är den vanligaste syntetfibern och en av de vanligaste textilfibrerna i kläder generellt. Som en slitstark, elastisk, skrynkelfri och fukttransporterande textilfiber är det inte konstigt att polyester blivit populärt. Polyester förekommer i de flesta plagg från underkläder till vinterjackor.

Polyester kräver miljöfarliga kemikalier i framställningen och kan ge ifrån sig mikroplaster i tvättmaskinen, precis som andra syntetfiber. Positivt är däremot att polyester kan tillverkas av återvunnen plast vilket blir mer och mer vanligt bland friluftstextiler.

Polyester kan tvättas i max 40 °C för att inte riskera att plagget krymper i tvättmaskinen. Eftersom polyester torkar snabbt och är värmekänsligt rekommenderas inte torktumling, låt i stället plagget torka hängandes. 

Polypropen

Polypropen (polypropylen eller PP) är en textilfiber som är värmehållande och fukttransporterande. Därför ändvänds polypropen ofta i baslager såsom underställ och strumpor, men även i träningskläder. Polypropen är även vanligt i förpackningar och leksaker.

Polypropen är en syntetfiber och tillverkas av propen, en tillverkningsprocess som kräver kemikalier som kan vara miljöfarliga om de släpps ut. Dessutom kan polypropen släppa mikroplaster i tvättmaskinen vilket kan skada djur och natur.

Då polypropen ofta blandas med andra textilfiber är det viktigt att läsa tvättråden i plagget innan du tvättar det. Att tvätta i lägre temperatur sparar energi och sliter mindre på kläderna. Att dessutom tvätta plagg av polypropen i en tvättpåse som fångar upp mikroplaster är en god idé för att förhindra dessa från att läcka ut i naturen.

Polyuretan

Polyuretan (PU) används för att tillverka elastan men kan också användas som en mjuk plastbeläggning över andra textiler. Beläggningen gör materialet vattentätt men ändå mjukt och bekvämt. Vissa polyuretanbeläggningar har även andningsförmåga och kallas då membran, om du vill läsa mer om membran och dess skötsel rekommenderas vår membranguide. Polyuretan används främst på regnkläder, skalkläder och vantar är vattentäta.

Polyuretan används som ett alternativ till PVC beläggningar som ofta innehåller ftalater för att göra beläggningen mjukare – därför är den redan mjuka PU-beläggningen ett bättre val. Dessutom läggs vissa beläggningar på insidan av yttertyget för att sedan lägga en impregnering på utsidan. De här impregneringarna kan innehålla fluorkarboner (PFAS eller PFCs) som kan vara farliga både för naturen och för människor.

För att dina polyuretanbelagda kläder ska hålla längre är det bäst att undvika att tvätta dem, bäst är att i stället ta en trasa och torka av plagget eller skölja det i handfatet. Om plagget verkligen behöver tvättas rekommenderas det att göra det ut och in i ett skonsamt program med ett milt tvättmedel utan sköljmedel. PU-beläggningen går inte att återställa om de blivit förstörda, därför är det viktigt att ta väl hand om dem.

Hållbarhetstips

Textilindustrin är en stor klimatbov, och det är inte lätt att välja det mest miljövänliga materialet just för att alla textiler har sina för- och nackdelar. I slutändan är valet ditt och subjektiva åsikter kommer ofta in i bilden; kanske vill du hålla dig från animaliska produkter, alternativt anser du att mikroplaster är det största hotet mot naturen. Vad du än väljer vill vi att du ska känna dig nöjd och bekväm i dina kläder. Men hur minimerar man kläders miljöpåverkan?

1. Tvätta lagom ofta – i stället för att tvätta plagg i tvättmaskinen kan du använda en trasa eller tvättsvamp för att ta bort fläckar. Du kan även vädra plagg som behöver fräschas upp – häng ut plagget i trädgården, på balkongen eller bara i ett öppet fönster. Tänk på att mörkare kläder inte ska vädras i direkt solljus, då kan de blekas. När du väl tvättar, tänk på att fylla maskinen ordentligt, att tvätta kallt och att undvika sköljmedel. Det här kommer inte bara att spara naturens tillgångar utan också förlänga livslängden på dina kläder. Det finns även tvättpåsar som fångar upp mikroplaster, det påsen samlar upp kan du sedan slänga i papperskorgen eller dammsuga upp.
2. Ta vara på kläderna – försök ge bort eller sälja kläder som du inte längre använder. Att ge bort kläder till nära och kära är ett alternativ, att skänka till välgörenhet ett annat. Idag är det även enkelt att sälja dina kläder; på Outnorth kan du till exempel sälja dina friluftskläder på Reuse.
3. Köp smart – tänk på att bara köpa saker som du behöver, då sparar du på naturens resurser och skonar din plånbok. Det kan även vara värt att fundera på kvaliteten av sakerna du köper, det är bättre att välja något som håller länge, än något du behöver byta ut efter ett par användningar.

 

Vilket tyg är bäst?

För att återkomma till frågan vi ställde i början – vilket material är egentligen bäst? Nu blir det tydligt att det är subjektivt och beror helt på vad du ska göra och hur du ställer dig till vård och hållbarhet. Det finns inget material som är just bäst, alla textiler har olika egenskaper som lämpar sig mer eller mindre bra till olika aktiviteter. Den här guiden har förhoppningsvis gett dig den informationen du behöver för att besvara dina frågor om olika material så att du kan välja det du helst vill ha på dig och hur du bäst tar hand om dina textiler.